Judith Schalansky: Förteckning över några förluster, 280x462
»Det är alltid något som saknas. Ögat ser, hjärnan fyller i: brottstycken blir till byggnader, de dödas dåd blir levande, mer fantastiska och fullkomliga än de någonsin var.«

En bok om luckornas dragningskraft, fragmentens fullkomlighet, det förlorades närvaro och berättelsens oförgängliga kraft.

Läs mer…

Kerro Holmberg: Öronen i jorden, omslag 280x326 px
I Kerro Holmbergs diktsamling befinner sig läsaren i dåtid, samtid och framtid. Nästan sömlöst tvinnas minne, lycka och skräck med sjöar, innanhav och öar. Dikten ropar och slumrar, ser kallt men också sorgset på letandet efter en planka att klamra vid, den fönsterlucka som kan släppa in det gröna ljuset, men insikten om förlusterna, de redan levda och de kommande gemensamma, stiger som ett vatten.

Läs mer…

Mette Moestrup: Till den vackraste, omslag 280x391 px
”Till den vackraste” är inskriften på äpplet som stridsgudinnan Eris kastade mot ett bröllop som hon inte var bjuden till. Stridsäpplet, som enligt myten ledde till krig, muterar i Moestrups poesi: här finns blodäpplen, paradisäpplen och äppelarrangemang. 117 dikter, tretton för var och en av de nio muserna, utforskar poetiska system, skapar ritualer och förbindelser i ett fält av kontraster: kärlek och hat, sorg och glädje, dåtid och framtid.

Läs mer…

Helena Lie: Genealogi, omslag 280x326 px
Helena Lies debutdiktsamling är en berättelse om arv, trauma, våld, sorg. När det genetiska arvet används som tröst och förklaring inför ett våld man själv åsamkats, kan det samtidigt vändas till en krampaktig insikt om det egna arvets obönhörlighet. Eller finns det en väg ut ur denna förtvivlade determinism?

Läs mer…

Birgitta Lillpers: Kälda, omslag 280x326 px
Birgitta Lillpers skriver platsens poesi, och aldrig mer så än i Kälda, som både beskriver en högst konkret källa – dit man går och hämtar vatten, dit djuren kommer för att dricka – och källan som metafor, att ösa ur. Kälda handlar också om att nöja sig med det som finns, här, rätt under näsan. Den är både sinnligt och sinnrikt, en naturlyrik som gör poesin även till en naturupplevelse.

Läs mer…

Eva Ribich: Härligheten, 280 × 326 px
Varför kastar vi oss ut när vi kan falla in är den centrala fråga Eva Ribichs nya diktsamling kretsar kring. Härligheten kan närmast liknas vid en existentiell resa, som tar läsaren från de skavande frågorna till de första trevande svaren. Från en allmänmänsklig vilsenhet till ett försök till en annan, ny början, där en större närvaro är möjlig. Härligheten är Eva Ribichs åttonde diktsamling.

Läs mer…

Hemmets lugna vrå, 280 x 326 px
Kristian Lundbergs nya diktsamling är en lyrisk monolog lika mycket som det är en diktsamling. Här är det rösten hos ett antal olika faktiska och fiktiva personer som plötsligt vävs ihop till en och samma röst. Det är till viss del Fru Fritzl som talar. Men det är också världens alla plastikkirurger som gör sina röster hörda. Vad händer när ondska och övergrepp blir vardag och normalitet? Och hur kan vi förstå vad som sker?

Läs mer…

Omslag, Jonas Brun: Omsorg (280 x 326 px)
Omsorgen bär samhället på sina axlar, den är tätt inkilad mellan människorna, den märks i både de största och de minsta tingen och ändå är den osynlig. Omsorg är en old-school diktsamling uppbyggd av enskilda dikter med titlar, som alla visar var sin facett av omsorg. Omsorg beskriver omsorgen i vardagen, i ett vårdyrke, i radhusträdgården, på smekmånad i Venedig, på en mors demensboende. Det är en bok om omsorgen när den blomstrar, när den överraskar, när den spricker och när den bara lämnat sorg kvar.

Läs mer…

John Webb: Terraform,_280x267
Urbaniseringen sker över hela världen, ibland i förfärande grad och till enorma kostnader för miljön och djurlivet. I denna bok är dock fotografierna från länder där förändringarna i allmänhet betraktas som relativt kontrollerade, och chockerande i kraft av sin omfattning eller hänsynslöshet. Likväl visar bilderna på vardagliga platser som ofta förbises vid den gradvisa förvandlingen av planeten till att helt domineras av mänsklig aktivitet och bosättning, där den naturliga välden inte längre har någon plats.

Läs mer…

Kristoffer Leandoer: Barn, 280 × 424 px
Vad ska vi ha barn till? I Barn paradiset och flykten därifrån undersöker Kristoffer Leandoer barnens roll i skönlitteraturen och blottlägger en pedofil litterär praktik där barnen systematiskt används till att legitimera vuxnas begär, nostalgi och dödsdrift. Barn är ett litterärt strövtåg i linje med författarens prisbelönta essäböcker Mask och Slut.

Läs mer…